Sommaren är kort,de mesta regnar bort...

Ja så är det, inte en dag utan regn och inte blir det bättre av att vi gnäller,men ändå så gör vi det,GNÄLLER !!!

Fast det skulle ju inte göra något om vi fick några fina dagar.MÅSTE måla huset men behöver då flera regnfria dagar.

I lördags var jag nog den som var BÄST klädd på Roxette konserten.Det fullkomligt vräkte ner regn,hela kvällen.

Jag hade gummistövlar,regnbyxor och regnjacka på mig och höll mig varmgenom att dansa i regnet.

Det fanns dom som kom i tygskor,klänning/skjorta och jag bara undrar hur dom tänkte inför sitt klädval ?

Anders,Kent och jag var som sagt på Roxettes konsert vid Sjöhistoriska.

Ljudet var inge vidare, men vilken kämpe hon är Marie Fredriksson,som fick ledas in och satt sedan på stolen då hon sjöng. Hjärntumören har satt sina spår,men Marie ger inte upp utan kämpar på och levererar.

Vår älskade lilla Ambra var tvungen att få somna in i måndags. Hon har levt ett helt friskt liv utan att ens ha brutit en klo.Men efter sitt löp i början på juli så ville hon inte äta varje mål som erbjöds.Och under helgen valde hon bort maten helt,men drack vatten.Ville knappt gå ut och hade svårt att kontrollera sitt kissande.Då beslöt vi oss för att låta Ambra få somna in, 14 1/2 år för en femkullsmamma som jagat aktivt är en hög ålder.

Självklart var beslutet tungt att ta men nödvändigt.

Tack fina underbara Ambra för all glädje du givit vår familj och så många andra.

I måndags eftermiddag fick vi hem vår Bradley rök.Roligt att kunna tillaga mat på olika sätt.

Och i tisdags kom vår vän Crobbe över för att visa hur man röker.Så det blev rökta räkor och jag säger bara det MUMS så gott det var.

I går var det dags att besöka frissan samt fixa till naglarna.Då är det rätt ok med dåligt väder   

Isabella mötte upp mig och åkte sedan med hem till oss för att äta middag. Det blev även en sväng ner till Nynäshamn innan vi sa hejdå till Isabella som i dag åker iväg för att jobba i 14 dagar på båten.

Kunde inte motstå denna solcells hund i dag då vi var på Jula, ser ju nästan ut som en tax.

Vid någon tidpunkt,kommer du att inse att folk kan stanna i ditt hjärta.

Men inte i ditt liv.

Kram

Carina