För nästan exakt tre månader sedan blev jag kanonförkyld.Jag hade längtat så efter mitt sommarlov och så blev jag sjuk.Nu har jag gått och längtat till första oktober då jakt med hund sätter i gång och vad händer då ?

jo kanonförkyld igen.Jag som,peppar,peppar nästan aldrig är förkyld har blivit det igen.

I torsdags började jag att känna av min hals.Den sved och gjorde ont,så i fredags kokade jag ingefära och blandade i citron och honung.En shot om dagen håller förkylningen borta,sägs det.

Har tagit mig 1-2 huttar varje dag,men inte hjälpte det.Så i går strax efter lunch fick jag tacka för mig på jobbet och åka hem.Är så fruktansvärt snorig och lite hostig.Det snyts varannan minut känns det som.

Jag förstår inte varför jag blivit så mottaglig för förkylningar ? Märkligt vad snor det kan finnas i en näsa  

Försöker nu att vila mig så att jag blir frisk snabbt.

Vill ju även komma i gång med min träning,har ju bara en månad på mig på rehab.

Blir hemma från jobbet idag och i morgon,med förhoppning om att bli bra till på måndag.

Min man är ju för rar.

Han vet ju om mitt STORA intresse för matlagning och kom i går hem med en ny grej.En grej jag inte visste vad det var ? Han hade nog förväntat sig en glad jublande fru,men möttes av en frågande fru.

Vad är detta och vad ska jag med den till ?

En champion sous vide.Har ni hört talas om detta ? Jag var tvungen att googla för att ta reda på vad jag ska använda den till.Blev inte mycket klokare än att den ska ner i en kastrull tillsammans med vakumpackat kött/fisk.Jag måste helt enkelt testa i helgen.

Där emot blev jag väldigt glad över denna maskin som han också hade köpt igår.

Kaffemaskinen - Tassimo.Har länge funderat på att köpa den men det har inte blivit av.Tyvärr känner jag ingen smak pga förkylningen men förhoppningsvis snart kan jag dricka kaffet och njuta.

Receptbloggen är uppdaterad med lite nya recept.

       Så ta er en titt här och låt dig inspireras till att laga något av dessa ekla recept >>>

Kram

Carina

När varje steg gör ont är man villig att göra allt för att bli bra igen.

I går var jag till Haninge fysiocenter.Träffade en man som kollade min onda fot med ultraljud.Det är inte hälsporre, men han kunde se att foten var påvärkad av smärta.Jag ombads att köpa mig ett par bra skor på löpplabbet och sedan komma tillbaka om två veckor för att få sulor anpassade för mina problem till dessa skor.

Det blev två nya skor på löplabbet idag.Ett par att ha ute och ett par att ha inomhus.Dom sitter riktigt bra och håller i hop min onda fot som behöver mycket stöd för att bli bättre.

Har fått köpa ett rehabkort nu för att träna upp rygg och bål.Sjukgymnasten tror att min onda häl/fot beror på smärta i ryggen som gör att jag belastar foten fel.Har fått ett träningsprogram som jag helst bör göra tre gånger i veckan och första tillfället blev i går.

Till råga på allt har jag nu dragit på mig en förkylning,men tänker träna ändå.Har en månad på mig och då förhoppningsvis bli bättre i både rygg och fot.

Nu kan allt bara bli bättre,det måste helt enkelt vända nu tycker jag.

Jag kan verkligen rekommendera ett besök på Medfit Haninge fysiocenter.Ta dig en titt på deras hemsida här >>>

På söndag är det äntligen dags för jakt.Ska bli så roligt att få träffa jaktkamraterna igen på helgerna.Se och höra hundarna jaga och att få samlas kring elden och avnjuta en lunch innan jakt i sista såten drar igång.

Ingen sovmorgon på tre månader är vad som väntas nu när jakten drar igång.

Rea Vida och Nora vid Grindsjön.Två jaktsugna tjejer,Vida få vänta till nästa höst innan hon får jaga.Måste växa klart först i kropp och knopp innan det är dags för skogens äventyr.

För fyra veckor sedan föddes denna guldklimp,Collin.Otroligt vad fort tiden går.I morse skickade Isabella en film då han ligger och jollrar så där underbart gulligt att man bara smälter.Vet inte hur många gånger jag tittat på filmen.

Receptbloggen är uppdaterad med lite nya recept >>>

Kram

Carina

Nu har vi laddat batteriet med barnbarns umgänge.Nästa helg drar jakten igång vilket betyder att det blir mindre med tid för barnbarn på helgerna.Svårt att räcka till åt alla,men jag gör så gott jag kan.

Ständigt dåligt samvete är mitt namn.Men det är väl så livet ser ut,om man har nära och kära omkring sig som man vill umgås med.

Hämtade Minou från dagis/förskolan i fredags.Vi åkte hem till Isabella och Collin.

Collin och Minou = lycka för mig. Minou är så stolt över sin kusin men tycker nog att han sover lite väl mycket.

Stolt mormor och farmor,det är vad jag är.Jag känner mig så glad och stolt över dessa guldklimpar.

Finaste Minou   

Minou sov kvar hos oss till idag söndag.

På lördagen fixade vi lite på tomten.plockade svamp i skogen och fick besök av Isabella,Tim,Collin,Gabriella och Nicklas på eftermiddagen för en gemensam filé middag.

Dom åt med god aptit och jag blir alltid lika glad när dom tycker om det jag lagar.

Tim och Collin

Kvällens bäst klädda blev Collin   Isabella och Tim är så noga med vad denna guldklimp har på sig.

Jag och rosa...Nu har jag ett par rosa vardagskängor och vet ni vad ? Eftersom jag köpte dessa rosa kängor så är jag även med och sponsrar Rosabanden.Vilket känns riktigt bra.

I torsdags var jag till sjukgymnasten och fick min fot tejpad,vilket kändes riktigt skönt.

I morgon ska jag tillbaka igen till sjukgymnasten för att prata ilägg till skorna och förhoppningsvis börja träna upp min rygg som troligvis orsakat värken i hälen. Tänk om jag ändå kunde få bli bra igen.Jag får leva på hoppet.

Kram

Carina

Hösten och mörkret kom ovanligt tidigt i år.I förra veckan var det någorlunda ljust då jag tog morgon promenaden med hundarna,nu är det nästan så mörkt att man behöver pannlampa.Är inte jätte förtjust i dtta mörka vi har framför oss. Men det är bara att gilla läget.

Kunde inte motstå att köpa Collin denna tax dress.Har man en mormor som föder upp taxar så ska det väl synas.

Var förbi Collin en snabbis efter jobbet och pussade lite på honom.Tre veckor blev Collin i går,tänk vad fort tiden går.

Nu vårdar jag min höger fot med mycket kärlek och omsorg.

Har köpt denna strumpa som ska ge stöd för foten

Och dessa skor till jobbet.Måste bli bra nu så jag kan börja gå igen utan värk.I morgon är det dags för sjukgymnastbesök igen.

Receptbloggen är uppdaterad med nya recept,ta dig en titt här >>>

I somras började jag läsa en blogg om en tjej som väntade sitt första barn.En tjej från Sverige som inte fick plats på de Svenska sjukhuset.Rubriken var - Havandeskapsförgiftning ? Dag 23 i Åbo.

Eftersom Isabella väntade barn och man fick höra från alla möjliga håll att det var mer eller mindre kris inom förlossningsvården denna sommar så blev jag lite orolig över vart Isabella skulle föda.Att föda sitt första barn,utan vetskap om hur det ska gå till mer en andrahandsinformation är en stor utmaning bara det.Att sedan inte få plats på det närmaste sjukhus utan behöva åka till en annan ort eller i värsta fall ett annat land vore ju en mardröm.

Nu gick allt bra för Isabella,Tim och Collin.

Tyvärr gick det inte lika bra för denna tjej,och om det hade gått bättre i Sverige vet inte jag.Läser hennes blogginlägg flera gånger.Tårarna rinner ner för mina kinder och jag tycker så oerhört synd om denna tjej och hennes kille.Nu har jag en ängel hos mig skriver hon...

Det är så oerhört tragiskt att man inte med ord kan beskriva känslan.Styrke kramar till detta par som nu genomlider något ingen ska behöva utsättas för.

Ta inte varandra för givet och var rädd om varandra.

Vi lever bara på lånad tid och man inte när den tid tar slut.

Kram

Carina

En vecka som gräsänka,jisses vad fort det gick.Dom första nätterna är alltid värst,tycker det är lite småläskigt att sova ensam i huset,fastän jag har taxarna hemma.Dom skulle bli jätte glada om vi fick oväntat besök.Vifta på svansen och pussa ihjäl besökaren.Själv skulle jag bli livrädd.

Har fått ordning på min bilen igen och den rullar på som vanligt,vilket är jätteskönt.Hade med mig bogserlinan dom första dagarna i bilen,utifall att.

Har hälsat på Minou i veckan och då var även Isabella och Collin med.Har saknat denna lilla kloka flicka.

Minou är stolt kusin och jag stolt farmor och mormor.Så fantastiskt mysigt att få barnbarn.

I fredags var jag med Isabella och Collin (Tim jobbade) så fredgasmyset fick bli hemma hos dom.

Vi tog en promenad i deras område och jag lagade sedan tacos.

Jag är så stolt över Isabella,tycker att hon är en fantastisk mamma.Så trygg och säker i sin mamma-roll.

I lördags morse ringde klockan vid halv sex.Hundutställning stod på programmet och Ellinor skulle åka med.

En tjej som nyligen tagit jägarexamen och nu vill skaffa tax.

Utställningen var i Malmköping och den blev riktigt lyckad.

Vida blev Bästa strävhårsvalpen och även bästa valpen då hon tävlade mot andra taxar i BIS finalen långhår/korthår.

Rea blev BÄSTA strävhårstaxen på dagens utställning.Och i BIS finalen kom hon femma av nio taxar.

Rea och Vida fick även inteckning i två vandringspriser.Så lyckan var total, eftersom jag föder upp jakthundar känns det extra roligt om jag lyckas få fram en tax som även ser bra ut.

Tror Ellinor får följa med som maskott framöver.

Idag har vi tagit hand om älgkött och varit ut på en av våra jaktmarker.Hittade lite svamp i skogen som fick slinka ner i såsen till dagens middag.

Som blev vildsvinsstek med ugnsrostad sötpotatis och kantarellsås.Jätte gott.

I torsdags var jag till sjukgymnast som fick titta på min fot/häl.Är riktigt besvärad av den nu.Har även fått strumpan Camilla tipsade mig om.Den ger stöd och är skön att ha på.Men det blir inga långpromenader och hur jag ska kunna gå med hund i oktober är för mig i dag en gåta.Jag hoppas verkligen att jag får hjälp med det.

Kram

Carina

Helgen börjar lida mot sitt slut.Det har varit en rätt så intensiv men väldigt rolig helg.

Har både hunnit med att gosa med Collin och ägnat mig åt hundarna.

I fredags kom Isabella och Collin hem till hos.Vi åt middag och tittade på tv innan jag körde hem dom igen.

Collin är så lugn och helt underbar,många pussar blir det.Det går liksom inte att låta bli.Collin har fantastiska föräldrar,jag är så glad att Isabella och Tim fått möjligheten att kunna bli föräldrar.

I lördags morse åkte jag med Rea och Vida till Söderköping på taxklubbens utställning.

   Foto: Majsan

Vida blev BIS 1:a 4-6 månader och Rea 2:a bästa tik.Jag är jätte nöjd över dagens resultat.

I morse var det dags för valpträff med spårträning.Och min bil ville inte åka med mig dit.Har haft två olika lampor som lyst,var till bilverkstan som frågade om bilens motor varit annorlunda ? Nej den går som vanligt svarade jag och dom har släckt ner lamporna och i morgon skulle bilen lämnas in för att kolla upp varför lamporna tänds och jag skulle få låna en bil av dem.

I går fungerade bilen som den skulle men i dag när jag skulle ut på stora vägen och skulle växla från 1:an till 2:an så hände ingenting.Fick knappt upp den i 20 km/tim.Det var bara till att vända och byta till Kents firmabil.

I kväll har Tim och hans pappa hjälpt mig att bogsera bilen till en bilverkstad.

Har blivit bogserad tidigare och det var det läskigaste jag varit med om.

Så i morgon måste jag åka dit med nyckel och förklara varför min bil står där.Det är så typiskt att bilen ska krångla när jag är ensam.Men är väldigt glad att jag fick hjälp av Tim och Harry.

Spårträning blev det idag,hade bjudit in valpköpare att komma och lära sig lite mer om spårträning.

Vi tränade spår och grillade.En mycket trevlig dag i skogen.

På eftermiddagen åkte Gabriella och jag hem till Isabella (Tim var inte hemma) och Collin.Jag lagade en stor gryta biffstroganoff åt dom.Vi fikade och pussade på Collin som bara ville sova.

Skrev i mitt förra inlägg om min stötvågsbehandling,skrev även att det var dyrt 700:-/ behandlingen.

Fick då tips på att kontakta sjukgymnast som gör denna behandling betydligt billigare. I fredags ringde jag en i Jordbro och ska dit på onsdag och det besöket kostar 200:-

Fick även ett tips av Camilla om en strumpa mot hälsporre.Den är beställd nu och påväg till mig.Tack till er som tipsar och ger mig råd är så tacksam över det.

Min hälsporre har än så länge inte blivit bra eller bättre av dessa stötsvågsbehandlingar,ska bli intressant och se vad hon säger på onsdag.Måste bli bra nu så jag kan röra mig fritt utan värk.

Kram

Carina

Jag haltar mig framåt just nu.Smärtan i hälen är riktigt besvärlig och jag har nu fått två behandlingar med stötvågsbehandling - Stötvågsbehandling är en ny behandlingsmetod, som har visat sig ge förbluffande resultat på svåra kroniska besvär. Forskningen har visat, att mellan 65 – 95 % av patienterna får mycket bra resultat. Metoden gör så att cirkulationen ökar avsevärt, över behandlat område. Det har också visat att läkningsprocessen, kroppens egna reparerande funktioner sätts igång.

Efter första behandlingen blev det nästan värre,och det var i tisdags.Idag var jag där igen och tycker nog att det blivit lite bättre.Det gör fruktansvärt ont att få denna behandling och dyr är den med 700:-/gången.

Men jag måste bli bra nu.Kan inte gå mina långpromenader med hundarna,och att bara sitta rakt upp och ner är inget för mig.Så just nu gör jag nästan vad som helst för att bli bra igen.

Jag är så ledsen,ja nästan gråtfärdig,över att inte kunna träna.Jag tycker ju om att röra på mig.Hoppas verkligen att denna behandling kan få mig att bli bra igen.Ska tillbaka på tisdag och hoppas då på ytterligare bättre resultat.

I dag var det dags för ny färg på naglarna.Blev inte rosa denna gång utan valde en mera höstfärg.

Vi besökte Fullersta Gård med några elever i dag,för att se deras konst.Fick även en gudad visning av konstpedagogen Nina Kerola.

Oskar Korsár,Karin Boye och Peter Dahls konst fanns att beskåda. Jag har varit hem till Peter Dahls mamma för många år sedan då jag arbetatde inom äldreomsorgen.Träffade även Peter vid flera tillfällen.

Mycket vackra kakelugnar fanns det i huset. Vi hade en väldigt trevlig förmiddag i Fullersta Gård.

När jag var i Haninge på eftermiddagen med Isabella,Tim och Collin så mötte vi en granne från Skogås och kompis till Gabriella.Jag har ju inte sett henne sedan 2011 då hon var 16 år och nu är hon 22 år. Jätte glad var hon och kramade om oss och sa - Åh vad roligt att se er.

Jag hade ingen aning om vem det var jag just kramade om,så fruktansvärt pinsamt.Men efter en stund så trillade poletten ner då hon frågade hur det var med Gabriella.

Fick mig en tankeställare efteråt,vem som helst skulle kunna komma fram och säga hej och ge mig en kram och säga att det är roligt att se mig.

Jag kramar tillbaka och säger tackdetsamma och ser ut som en fågelholk och undrar VEM TUSAN ÄR DU ?

Det var roligt att se Mathilda igen,hon var så sprudlande glad.Pluggar nu till lärare och såg ut att må riktigt bra.

Kram

Carina

September månad är nu här och i fredags var det premiär för dovhjort,hornbärande. Har aldrig varit med på premiären tidigare pga att Kent åker i väg för att jaga älg och jag kan ej ta hand om hjorten själv här hemma.

Nu åker han en vecka senare så i år var detta möjligt.

Vi var sju personer om träffades i fredags,jag och sex män var sugna på att få fälla en dovhjort.

Lottdragning för pass och jag fick välja näst sist.Men med fasit i handen så drog jag hövinsten.

När jag kom till mitt pass och jag suttit några minuter tog jag upp min avståndsmätare för att haa koll på avstånd.

Då klev första dovhjorten ut,en spets.Han stod med rumpan mot mig och vägrade visa bredsida,sedan gick han rakt upp in i skogen.Därefter såg jag bara rådjur.

Det var en fin och varm kväll.Klockan tickade på och vid 20-tiden klev han fram ur skogen.En tiotaggare och jag avlossade ett skott och han sprang iväg.Allt kändes bra,gick fram till skottplatsen efter att ha meddelat jaktledaren.

Där fanns blod,ringde på Kent som kom med Jasny.Cirka 40-50 meter in i skogen låg hjorten.Phu så skönt.

Jag var den enda som sköt denna kväll så jag kan väl säga att jag drog högvinsten.Killarna i detta jaktlag är riktiga toppen killar.Så hjälpsamma och alldeles fantastiskia.Jag är ju inte så bra på att ta hand om djuret efteråt,att ta ur och pälsa av.Tycker det är svårt och lite äckligt,men killarna hjälper mig.Får bjuda dem på lunch framöver i skogen.

För utan dom hade jag inte klarat mig.

I går tog vi hand om trofén.Inte så jätte stor,men min första hjorttrofé och den vill jag gärna spara.

Tänk att jag är berikad med två barnbarn.Helt fantastiskt. I går kom Isabella och Tim på en spontanare med Collin hem till oss.Det blev soffmys och en massa pussar.Var tvungen att åka förbi dem en stund i kväll med.Var även förbi Minou en snabbis och pussade på henne.

Tullinge mix,gratis provapå vecka denna vecka.Jag hade verkligen längtat.Tittat på schemat och kryssat för tre pass denna vecka.Men det blev bara ett.

När jag tog denna LÅNG PROMENAD på 17,9 km troligtvis i fel skor,så fick jag ont i benhinnor och min högra häl. Det visar sig vara hälsporre.

Träningen som var i tisdags var ett styrke och konditionspass,jätte roligt pass.Och jag gav gärnet,genomsvettig lämnade jag den träningen med ett STORT smile.Fan vad kul,detta ska jag fortsätta med.

Men i onsdags morse kunde jag knappt stödja mig på foten,så ont att varje steg blev en plåga.

VARFÖR ??? ska jag få ont så fort jag hittar en träningsform som jag gillar?

Nu råder vila och INGA långpromenader.På tisdag ska jag träffa en naprapat som ska vara duktig på hälsporre.

Blir så vansinnigt besviken på min kropp som inte vill samarbeta med mig.Jag som gillar att träna och mår så fantastiskt bra av det.

Jag hoppas att jag blir återställd och kan börja träna och gå mina promenader igen.

Lite nya recept finn i min receptblogg >>>

Kram

Carina